Barack Obama behåller makten och sitter kvar i Vita Huset i ytterligare fyra år. Dock var det en knapp seger. Det är också intressant att det ser ut som om Demokraternas stöd stadigt minskar i både Senaten och Representanthuset, det är med knapp marginal som Demokraterna verkar kunna hålla kvar sin majoritet i Senaten. Representanthuset kvarblir i Republikanernas händer vilket i praktiken innebär att Obama blir en vingklippt president.
Så till skillnad mot den euforiska segeryrans utrop som "fyra år till," verkar mena och Obama's löfte om att väljarna denna gång röstade på "action and not business as usual in Washington," verkar det mer bli fråga om fyra år till av partistrider mellan Kongressen och vita huset.
Den Amerikanska ekonomin drar nog en liten lättnadens suck av att valet troligen inte blir ifrågasatt, med en utdragen osäkerhet som följd. Samtidigt som det framstår som tydligt att Wall Street helst hade sett Romney som segrare.
I sitt segertal nämnde Obama att han de framtida arbetet innefattade att göra Amerika energioberoende, han tog därmed över och gjorde till sin egen frågan det som Romney drivit i hela valkampanjen som ett led i att skapa arbete och motverka den ekonomiska kräftgången. Han sträckte också ut en hand till Romney och bjöd in honom på samtal för att diskutera kommande vägval. Onekligen ett försök att blidka det republikanska partiet och gjuta olja på vattnet. För Romney räcker det nog inte med olja på vattnet, han har i hela sin kampanj kritiserat Obama hårt för att han hindrat Amerikansk oljeborrning och därmed också gjort Amerika beroende av utländsk olja.
Det Amerikanska valet visar på en annan intressant faktor i Amerikansk politik. I stort sett går partilinjerna igenom den gamla skiljelinjen mellan nord och syd. Typiska nordstater röstar Demokratiskt och typiska sydstater röstar Republikanskt. Vilket i sin tur kan te sig lite märkligt med tanke på att President Lincoln var Republikan.
Jag tror Republikanerna har förlorat många röster på att många väljare uppfattat att Republikanerna försökt begränsa deras rösträtt genom att stå för lagförslag som ställer krav på viss legitimation för att kunna rösta. Krav som många uppfattar som en allvarlig inskränkning i deras konstitutionella rättigheter och friheter. Kravet på till exempel ett statligt foto id-kort för att unna få rösta har mött våldsamt motstånd. Amerikaner är ett folk som tar sin frihet och sina konstitutionella rättigheter på största allvar, vilket kan leda till ställningstaganden som inte ens skulle komma upp på dagordningen i Sverige.
Vem i Sverige har någon gång ens tänkt tanken att kravet på ett id-kort är en kränkning av grundlagsskyddade rättigheter? I ett land där staten tjänar folket i stället för tvärtom är det en helt naturlig frågeställning.
